Äspets Vägförening

Historik

Historik Äspets vägförening

Det första sammanträdet med intressenter i bildandet av en vägförening ägde rum den 2 augusti 1955 i köpingens gamla kommunalrum i Åhus. Intresset var större än väntat och sammanträdet måste flyttas till Folkets Park i Åhus. Det rådde delade meningar om behovet av att bilda en vägförening. Vissa påvisade uselt underhåll av vägarna andra om otrygghet med bra vägar. Under förrättningen anfördes skäl för och emot bildandet av en vägförening, uttalade visade 16 för bildande och 47 mot. Förrättningsmännen fann dock skäl till att bilda vägföreningen. Efter överklaganden vann förrättningen laga kraft den 5 februari 1960. Under tiden fram till februari 1960 förekom en livlig debatt om vägföreningens bildande i Kristianstadsbladet.

Vägföreningen omfattade ursprungligen Kronoskogen och hela äspetområdet mellan Helgeå och havet söderut till och med Havsvägsområdet. Alla fastigheter inom detta område blev medlemmar i vägföreningen.

Anledningen till att frågan om bildande av vägföreningen blev aktuell var att bebyggelsen inom området börjat öka, främst fritidsbebyggelsen. 1946 hade byggnadsplan upprättats över Äspet. Planen reglerade bebyggelsen och vägsystemet men inte skyldigheten med väghållningen. Väghållningen ålåg fastigheterna. Fördelningen av bebyggelsen var 1955 c:a 120 helårs- och 330 fritidsfastigheter.För att klara vägållningen nödtorftigt hade ett antal förrättningar enligt enskilda väglagen gjorts berörande bland annat Revhaksvägen, Villavägen, Östra Ågatan och Västra Strandvägen. För övrigt hade nybildande fastigheter fått formell rätt till väg men väg iordningställdes sällan av säljaren. Köparen fick ofta själv iordningställa framkomlig väg. Ibland bara hjulspår med ris, halm och jord.

En fråga vid bildandet av vägföreningen var vilka vägar som skulle tas in i vägföreningen. Beslutet blev att endast de vägar som var någorlunda iståndsatta eller var nödvändiga för trafik i allmänhet togs med. Det innebar att främst vägarna mot havet togs in och inte tvärvägarna.

Allteftersom bebyggelsen ökat inom vägföreningens område har de vid tvärvägarna boende påtalat att dessa vägar skulle tas in i föreningen och underhållas av föreningen, En ansökan gjordes redan 1967 men ledde ingen vart delvis beroende på att man skulle avvakta kommunens beslut om stadsplan skulle upprättas och därmed skulle kommunen överta väghållningen.

1976 delades vägföreningen upp i två föreningar. Från Äspet bröts bebyggelsen kring Havsvägen ut och bildade Havsvägens vägförening.

Sedan stadsplan fastställts och kommunen tagit över väghållningen utträdde fastigheterna vid Erik Håkans väg ur vägföreningen 1992.
Sedan lagen om enskilda vägar, som reglerat vägföreningens verksamhet, upphört 1998 och ersatts av anläggningslagen har två väsentliga förändringar skett. Vägföreningens område, som tidigare var geografiskt avgränsat, omfattar numera endast de fastigheter som varaktigt måste nyttja vägarna. Medlemmarnas andelstal bestäms inte längre av taxeringsvärdet utan av ett fast andelstal. I samband med beslut om nämnda ändring begärde vägföreningen hos lantmäterimyndigheten att få de så kallade tvärvägarna intagna bland föreningens vägar. Samtidigt övertog kommunen Åvägen.

Antalet fastigheter när vägföreningen bildades 1956 var 450 varav 120 helårs- och 330 fritidsfastigheter. År 2000 var det c:a 800 fastigheter totalt och därav en tredjedel helårs eller parmanentboende. Efter 2003 blev det 100 fastigheter mindre.

1955 bildades vägföreningen
1976 bröts Havsvägen ut
1992 befriades fastigheterna vid Erik Håkans väg
2003 vid omprövningsförrättningen som omfattade ändring av andelstal och intag av nya vägar samt justering av andelsfastigheter vid Åvägen och Åvägen uteslöts från vägföreningen samma år.

De vägar som ingår i Äspets vägförening efter 2003 års lantmäteriförrättning följer nedan. Den totala väglängden uppgår till 15,5 km vilket betyder att Äspets vägförening är en bland de största i Skåne

Föreningens största projekt var hårdbeläggning av vägarna 2013/2014, vilket föranledde starka protester, med en avgående styrelse som följd. Efter omröstning ville majoriteten hårdbelägga vägarna. Föreningen leddes under en tid av en syssloman utsatt av Länsstyrelsen.